Den ödesdigra dagen den 12 augusti

Drottningen är död, länge leve kungen: Den 12 augusti 1714 avlider den brittiska monarken Anna utan att efterlämna några biologiska arvingar. För första gången utropas Georg I, en kurfurste av Hannover, till kung av Storbritannien och Irland och regerar därmed i personförening över två självständiga stater: Hannover och Storbritannien.

Historisk bakgrund

© Niedersachsens landmuseum i Hannover

Men hur gick det till? Efter djupgående konflikter hade den engelska kyrkan under 1500-talet brutit med den romersk-katolska kyrkan. Därefter var det inte längre påven, utan kungen som var överhuvud för Church of England. En kung av katolsk tro skulle ha inneburit en potentiell återgång till katolicismen och därmed till den påvligt ledda kyrkan. För att säkra den protestantiska tronföljden och utesluta alla katolska tronpretendenter från huset Stuart från den brittiska tronföljden antogs 1701 den så kallade ”Act of Settlement”.

Kurfurstinnan Sophie av Hannover

Efter att drottning Annes siste son avlidit år 1700 överlämnades ”Act of Settlement” 1701 högtidligt till den närmaste protestantiska släktingen, kurfurstinnan Sophie av Hannover, som därmed plötsligt klättrade från plats 55 i den engelska tronföljden till plats 2. Sofie hann dock inte uppleva att hon kröntes till drottning. Hon avled 84 år gammal den 8 juni 1714 under en promenad i Herrenhäuser Gärten.

Personalföreningens början

Hennes son, kurfursten Georg Ludwig av Hannover, blev nu tronföljare till den brittiska tronen. Några veckor senare, den 12 augusti 1714, avled den brittiska monarken Anne, varefter regentskapet i London utnämnde Georg Ludwig till kung av Storbritannien och Irland under namnet Georg I.

Den praktfulla urkunden ”Act of Settlement” samt andra värdefulla utställningsföremål från tiden för personalunionen visas i den nedersaxiska delstatsutställningen ”Hannovers härskare på Englands tron 1714–1837” fram till den 5 oktober 2014 i fem slott och museer i Hannover och Celle.

(Publicerad den 11 augusti 2014)