Simhallen i Ihme-Zentrum

© Matthias Kothe

Den som söker, han finner

I grund och botten har det alltid varit mottot på Ihme-Zentrum. Den enorma betongbyggnaden är på många ställen så labyrintisk och svåröverskådlig att man måste ha ett mycket gott orienteringssinne för att inte genast gå vilse i den numera på många ställen förfallna anläggningen. Och var ligger, eller låg, egentligen den påstådda simbassängen? Skattjakten börjar redan när man kliver in i Ihme-Zentrum, som sträcker sig över flera våningar både i höjdled och djupled och förflyttar det välbekanta till en annan dimension: Medan underjordiska garaget ligger på gatunivå och våningen därunder, ligger shoppinggallerian på första våningen ovanför och nås (eller nåddes en gång) via rulltrappor och broar.

Den som går in i Ihme-Zentrum via Spinnereistraße i norr, mittemot de tre ”Drei warmen Brüdern” vid värmekraftverket Linden, befinner sig faktiskt i höjd med den övre parkeringsvåningen i det underjordiska garaget och promenerar på den smala trottoaren mot Schwarzer Bär med utsikt över Ihme, rakt längs en oputsad vägg av vit kalksten – och precis bakom den ska det ha funnits den simbassäng där ingen någonsin simmade. Enligt uppgift fungerade det spöklika badhuset under 1980-talet som arkiv för Hannovers kommunala verk. Inget av detta tyder längre på det i den spöklikt mörka passagen med sina byggstaket, blanka betongpelare och brädväggar. Verkligen ingenting?

© Matthias Kothe

Inte här och inte helt: Den som går vidare från kalkstensväggen mot huvudingången till Lee-Gym-kampsportskolan kommer efter några steg till vänster till en smal spiraltrappa som leder uppåt. När man tar det sista trappsteget kommer man upp på våningen ovanför den tidigare, numera förfallna och helt avspärrade shoppinggallerian. Mitt i den ödsliga tomheten under fötterna och den lilla idyllen i grönskan på övervåningen syns de gamla ventilationsschakten från den aldrig tagna i bruk simhallen nedanför – kännetecknade av sina gulmålade ventilationsgaller ovanför den mörkbruna träpanelen. Den som tittar lite närmare kommer också att lägga märke till den fantastiska utsikten därifrån över stadens tak. 

När en plan blir en utopi

En annan öppen hemlighet kring Ihme-Zentrum, som för övrigt uppfördes på tomterna där den mekaniska väveriet som stängdes 1961 och Lindens bakpulver- och brödfabrik tidigare låg, är helt osynlig: Komplexet har i sin helhet, och särskilt i området kring Ihmeplatz, utformats så att en tunnelbanetunnel för den planerade D-linjen i Üstra-Stadtbahn Hannover i efterhand skulle ha kunnat byggas under grunden. Som bekant har detta hittills inte skett, liksom invigningen av den planerade simhallen och tyvärr även den sedan flera år tillbaka försenade renoveringen och återupplivningen av den cirka 285 000 kvadratmeter stora ”staden i staden”.