Enercity satsar på artificiell intelligens

Ett pilotprojekt mellan energitjänstföretaget Enercity i Hannover och bostadsrättsföreningen Ostland visar hur fjärrvärmekunder kan minska sina koldioxidutsläpp avsevärt med hjälp av artificiell intelligens (AI). Totalt drar nu cirka 2 000 personer i omkring 900 lägenheter nytta av den nya tekniken – och med dem även bostadssektorn i sig. Ytterligare projekt är planerade, vilket företaget meddelade den 22 september 2020.

Webbaserad mätning och styrning i realtid

Den AI-baserade programvaran integrerar byggnader i optimeringsprocessen för fjärrvärmesystemet och anpassar, utifrån kontinuerliga mätningar i realtid, regleringen av de uppvärmda byggnaderna dynamiskt efter det faktiska behovet. Tack vare den självlärande styrprogramvaran gynnas alla inblandade: hyresgästerna gläder sig åt sparade energikostnader, bostadsrättsföreningen åt förbättrade analys- och kommunikationsmöjligheter och Enercity åt ökad flexibilitet samt lägre temperaturer i fjärrvärmenätet. Det är nämligen framför allt returtemperaturen som har en avgörande inverkan på värmeanläggningens prestanda: om den sänks från 60 till 40 grader Celsius kan värmeeffekten ökas med upp till 70 procent. Ju lägre temperaturen i värmenätet är, desto större andel kan komma från förnybara värmekällor.

Smart programvara minskar koldioxidutsläppen

Genom användningen av AI blir fjärrvärmen anpassad för smarta städer, eftersom kundsidan – det vill säga området bakom överlämningsstationen – hittills inte har varit aktivt integrerad i nätdriften i de flesta värmenät. ”Pilotprojektet resulterade efter ett år i en energibesparing på cirka nio procent och sänkta returtemperaturer i nätet med upp till tio grader Kelvin. Även koldioxidutsläppen minskade”, säger enercitys vd Dr. Susanna Zapreva. Genom digitalisering kan även fjärrvärmenätet optimeras från produktion till kund.

Ytterligare 100 flerbostadshus får smart styrning

Tack vare de positiva erfarenheterna från pilotprojektet med den självlärande, molnbaserade programvaran utrustade enercity ytterligare 100 anslutna flerbostadshus i den andra fasen. Sedan dess har cirka 2 000 boende i 900 lägenheter dragit nytta av den AI-baserade styrningen. Kundnöjdheten har ökat märkbart. ”Tack vare styrsystemet får våra hyresgäster en behaglig och komfortabel värme som sparar energi och skyddar klimatet. Även kommunikationen med enercitys servicetekniker är enklare. Vid klagomål har de tillgång till realtidsdata från våra fastigheter och kan erbjuda snabbare och mer målinriktade lösningsförslag”, säger Ostlands styrelseledamot Andreas Wahl om fördelarna. Bostadsrättsföreningen förvaltar cirka 2 000 lägenheter i 254 fastigheter i regionen Hannover.

Laststyrning ökar flexibiliteten i nätet och utnyttjar fjärrvärmekapaciteten på ett effektivt sätt

Projektets andra fas är i högre grad inriktad på optimering av toppbelastningen. Det AI-styrda programmet motverkar belastningstoppar genom att förutsäga dem och på ett intelligent sätt reglera rumsuppvärmningen, genom att skjuta upp uppvärmningen utan att det påverkar inomhusklimatet. Programvaran utnyttjar då själva byggnaderna som distribuerade värmelagringsenheter. Förskjutningen av behovet och därmed värmeuttaget sänker effektivt toppbelastningarna, vilket minskar kostnaderna för kunderna. Enercity behöver mindre produktionskapacitet för att tillgodose efterfrågan. Detta gör fjärrvärme ännu mer hållbart som värmekälla för framtiden. En modern fjärrvärmeinfrastruktur bidrar i hög grad till städernas åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Som Enercitys pilotprojekt har visat ligger nyckeln i digitaliseringen.

"Användningen av den smarta styrningen i projektet medförde inte bara energibesparingar utan också en minskning av toppbelastningen med cirka 20 procent. En sådan minskning av toppbelastningen i det totala nätet skulle göra det möjligt för enercity att ansluta 25 procent fler kunder till fjärrvärmenätet utan att behöva utöka den befintliga produktionskapaciteten", säger enercitys vd Zapreva. På lång sikt kan användningen av byggnaderna som värmelagringsenheter avsevärt minska behovet av spetsbelastningspannor, som används för att täcka ökad efterfrågan. Kostnaderna för fjärrvärmeproduktion i värmekraftverk skulle minska ytterligare – och därmed även koldioxidutsläppen.

(Publicerad den 22 september 2020)