Enercity satsar på artificiell intelligens

Ett pilotprojekt mellan energitjänstleverantören Enercity i Hannover och bostadsföreningen Ostland visar hur fjärrvärmekunder kan minska sina koldioxidutsläpp avsevärt med hjälp av artificiell intelligens (AI). Sammanlagt drar nu cirka 2 000 personer i cirka 900 lägenheter nytta av den nya tekniken – och med dem även bostadssektorn i sig. Ytterligare projekt är planerade, vilket företaget meddelade den 22 september 2020.

Webbaserad mätning och styrning i realtid

Programvaran, som bygger på AI-teknik, integrerar byggnaderna i optimeringsprocessen för fjärrvärmesystemet och anpassar regleringen av de uppvärmda byggnaderna dynamiskt efter det faktiska behovet utifrån kontinuerliga mätningar i realtid. Tack vare den självlärande styrprogramvaran gynnas alla inblandade: hyresgästerna gläder sig åt besparingar i energikostnaderna, bostadsrättsföreningen åt förbättrade analys- och kommunikationsmöjligheter och Enercity åt ökad flexibilitet samt lägre temperaturer i fjärrvärmenätet. Det är nämligen framför allt returtemperaturen som har avgörande betydelse för en värmeanläggnings prestanda: om den sänks från 60 till 40 grader Celsius kan värmeeffekten ökas med upp till 70 procent. Ju lägre temperaturnivån i värmenätet är, desto större andel kan komma från förnybara värmekällor.

Smart programvara minskar koldioxidutsläppen

Genom användningen av AI blir fjärrvärmen anpassad för Smart City, eftersom kundsidan – det vill säga området bakom överlämningsstationen – hittills inte har varit aktivt integrerad i nätdriften i de flesta värmenät. ”Pilotprojektet resulterade efter ett år i en energibesparing på cirka nio procent och sänkta returtemperaturer i nätet med upp till tio grader/Kelvin. Även koldioxidutsläppen minskade”, säger enercitys vd Dr. Susanna Zapreva. Genom digitalisering kan även fjärrvärmenätet optimeras från produktion till kund.

Ytterligare 100 flerbostadshus får smart styrning

Tack vare de positiva erfarenheterna från pilotprojektet med den självlärande, molnbaserade programvaran utrustade enercity ytterligare 100 anslutna flerbostadshus i den andra fasen. Sedan dess har cirka 2 000 boende i 900 lägenheter dragit nytta av den AI-baserade styrningen. Kundnöjdheten har ökat märkbart. ”Tack vare styrsystemet får våra hyresgäster en behaglig och komfortabel värme som sparar energi och skyddar klimatet. Även kommunikationen med enercitys servicetekniker har blivit enklare. Vid klagomål har de tillgång till realtidsdata från våra fastigheter och kan därmed erbjuda snabbare och mer målinriktade lösningsförslag”, säger Andreas Wahl, styrelseledamot i Ostland, och lyfter fram fördelarna. Bostadsföreningen förvaltar cirka 2 000 lägenheter i 254 fastigheter i regionen Hannover.

Laststyrning ökar flexibiliteten i nätet och utnyttjar fjärrvärmekapaciteten på ett effektivt sätt

Projektets andra fas är i högre grad inriktad på optimering av toppbelastningar. Det AI-styrda programmet motverkar belastningstoppar genom att förutsäga dem och på ett intelligent sätt reglera rumsuppvärmningen, genom att skjuta upp uppvärmningen utan att påverka inomhusklimatet. Programvaran utnyttjar därvid byggnaderna själva som distribuerade värmelagringsenheter. Genom att skjuta upp behovet och därmed värmeuttaget minskas toppbelastningarna effektivt, vilket sänker kostnaderna för kunderna. Enercity behöver mindre produktionskapacitet för att tillgodose efterfrågan. På så sätt blir fjärrvärme en ännu mer hållbar värmekälla för framtiden. En modern fjärrvärmeinfrastruktur bidrar i hög grad till städernas åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Som Enercitys pilotprojekt har visat ligger nyckeln i digitaliseringen.

"Användningen av den smarta styrningen i projektet medförde inte bara energibesparingar utan också en minskning av toppbelastningen med cirka 20 procent. En sådan minskning av toppbelastningen i det totala nätet skulle göra det möjligt för enercity att ansluta 25 procent fler kunder till fjärrvärmenätet utan att behöva utöka den befintliga produktionskapaciteten”, säger enercitys vd Zapreva. På lång sikt kan användningen av byggnaderna som värmelagringsenheter avsevärt minska behovet av spetsbelastningspannor, som används för att täcka ökad efterfrågan. Kostnaderna för fjärrvärmeproduktion i kraftvärmeverk skulle minska ytterligare – och därmed även koldioxidutsläppen.

(Publicerad den 22 september 2020)