Nya vägar inom hörselforskningen

Cirka 15 miljoner människor i Tyskland lider av hörselnedsättning. Hos äldre är hörselnedsättning den vanligaste sinnesförlusten. Men även barn och till och med nyfödda kan drabbas av hörselnedsättning, till exempel innerörsförlust. Då vidarebefordras inte ljudsignalerna till hörselnerven. I detta fall kan innerörsproteser – så kallade cochleaimplantat (CI) – hjälpa. De stimulerar hörselnerven med hjälp av elektroder. Både hos äldre och hos mycket unga patienter kan det dock finnas kvar en viss hörsel, framför allt när det gäller låga toner.

Projektet ”REDIHEAR”

Professor Waldo Nogueira Vazquez, chef för forskningsgruppen för hörselteknik vid kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar vid Medicinska högskolan i Hannover (MHH), vill belysa hur den kvarvarande hörseln kan bedömas och bevaras mer ingående, hur den elektriska stimuleringen via cochleaimplantatet samverkar med den akustiska signalöverföringen och hur dessa rön kan användas för att utveckla en ny typ av hörselprotes. För sitt projekt ”REDIHEAR” tilldelas forskaren nu ”ERC Consolidator Grant” från Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC), ett av EU:s högsta forskningsstipendier för excellens. Han kommer att få stöd på totalt cirka två miljoner euro under fem år.

Fastställa och bevara kvarvarande hörsel

Om det finns kvar en viss hörsel kan hörapparater och cochleaimplantat användas samtidigt i samma öra. I detta koncept med kombinerad elektrisk-akustisk stimulering (EAS) förstärker hörapparaten de låga frekvenserna akustiskt, medan cochleaimplantatet stimulerar de mellan- och höga frekvensområdena elektriskt. Innerörat bearbetar de akustiska och elektriska signalerna samtidigt. Nackdelen: Vid insättningen av CI kan de mycket känsliga strukturerna i hörselsnäckan och därmed även resthörseln skadas. Forskaren vill nu utveckla objektiva diagnostiska instrument som fastställer hur stor hörselpotential som överhuvudtaget finns, särskilt hos nyfödda, och som samtidigt övervakar hörseln i de låga frekvenserna under insättningen.

Interaktion mellan hörapparat och cochleaimplantat

För att på bästa sätt anpassa kvarvarande hörsel och cochleaimplantat till varandra vill professor Nogueira Vazquez undersöka de grundläggande interaktionsmekanismerna mellan elektrisk och akustisk stimulering längs hela hörselbanan, från hörselsnäckan till hörselbarken i hjärnan. ”Dessutom kommer READIHEAR att testa en ny typ av hörselprotes som utnyttjar interaktionsmekanismerna mellan akustisk och elektrisk stimulering genom minimalt invasiva elektroder”, förklarar han. Dessa ska då inte längre placeras djupt inne i hörselsnäckan som hittills, utan vid ingången eller till och med helt utanför.

Hörselnedsättning försvårar informationsutbytet

”Hörselnedsättning påverkar informationsutbytet avsevärt och kan leda till frustration, ensamhet och isolering hos de drabbade”, säger professor Nogueira Vazquez. Han är övertygad om att de nya framstegen kommer att gynna ett stort antal människor med hörselnedsättning under hela livet. ”Det gäller allt från småbarn, som kommer att dra nytta av förbättrad hörseldiagnostik, till äldre människor, som kommer att få hjälp av den nya, skonsammare EAS-tekniken för behandling av åldersrelaterad hörselnedsättning.”

Nyckelord: cochleaimplantat

Vid inneröratsdövhet eller svår hörselnedsättning kan ett cochleaimplantat (CI) vara till hjälp. Förutsättningen är att hörselnerven i sig fortfarande är intakt. CI fångar upp ljudvågorna från omgivningen via en mikrofon, omvandlar dem till elektriska signaler och överför dem till elektroderna i hörselsnäckan (cochlea). Dessa stimulerar olika delar av hörselnerven, som sedan vidarebefordrar signalerna till hjärnan, där den faktiska hörselupplevelsen uppstår.

(Publicerad den 13 april 2022)