Pressmeddelande

Upplev Hannovers historia

Här hittar du pressmeddelanden om Hannovers historia.

Omvälvande tider – Hannover genom tiderna

Hannover omnämns första gången i dokument år 1150 som marknadsorten ”Hanovere”. Den medeltida bosättningen ligger på en översvämningsskyddad strand vid floden Leine, i omedelbar närhet av en flodövergång och två viktiga, korsande långväga vägar. Tolkningen av namnet Hanovere = Hög strand är dock omtvistad. 1241 beviljas Hannover stadsrättigheter av hertig Otto, sonson till den welfiske hertigen Henrik Lejonet. Samma år får medborgarna rätt att använda skogarna i Eilenriede, som idag med sina 640 hektar är Europas största stadsskog. Under 1300-talet uppförs stadsmuren med 34 försvarstorn, av vilka flera fortfarande finns kvar idag (t.ex. Pferdeturm, Döhrener Turm, Lister Turm, Beginenturm). Även stadsportarna (t.ex. Steintor) och några gotiska kyrkor (Marktkirche, Kreuzkirche) byggs. Hannover upplever en första ekonomisk uppgång, ansluter sig till Hansan och har cirka 4 000 invånare.

Medborgarna i Hannover tenderar att ansluta sig till reformationen – och vid en sammankomst på torget i juni 1533 svär de att stå på Martin Luthers sida. Stadsrådet försöker motverka denna utveckling, men medborgarnas vilja är starkare, vilket leder till att rådet flyr till det katolska Hildesheim. Hannover blir protestantiskt.

Blomstringstiden som residensstad, kurfurstendöme och Welfernas metropol

Mitt under trettioåriga kriget, år 1636, gör hertig Georg von Calenberg Hannover till residensstad för att återerövra de områden som han som general hade erövrat åt huset Welf. Efter Georg von Calenberg regerar hans fyra söner i tur och ordning över furstendömet. Genom att tillhöra furstendömet Calenberg förlorar staden vissa privilegier, men upplever samtidigt en unik blomstringstid: Georgs tredje son, hertig Johann Friedrich von Braunschweig-Calenberg, påbörjar 1666 anläggningen av den stora trädgården och slottet Herrenhausen som Welf-familjens sommarresidens. Han kallar en av 1600- och 1700-talets mest betydande filosofer till hovet: Gottfried Wilhelm Leibniz (1646–1716) utvecklar här sina banbrytande idéer. Hovrådet och bibliotekarien verkar från 1676 till 1714 som universell vetenskapsman i Hannover.

Georgs fjärde son Ernst August (1629–1698) blev kurfurste 1692 och gjorde hovet i Hannover till ett av de mest praktfulla i Tyskland. Hans hustru, kurfurstinnan Sophie von der Pfalz, odlade det intellektuella och festliga hovlivet, och den stora trädgården blev hennes livsverk. Hon omformar den avgörande i nederländsk barockstil och utvidgar den avsevärt. Med kurfurstvärdigheten positionerar sig Hannover politiskt i Tyskland – berömda personligheter från in- och utland gästar residensstaden, såsom Georg Friedrich Händel, som under Ernst Augusts son kurfurst Georg Ludwig blir hovkapellmästare 1710. Kurfursttiteln och Sophies arvsrätt till den engelska tronen (Sophies mor var den engelska prinsessan Elisabeth Stuart) öppnade för Hannover oöverträffade möjligheter att påverka Europas historia.

123 år av personalunion: Kungahuset i Hannover (1714–1837)

Kurfurstinnan Sophie, den utsedda tronföljaren, avlider 1714, och kort därefter även den brittiska drottningen Anna av Storbritannien – därmed övergår tronföljden enligt Act of Settlement till Sophies son, kurfursten Georg Ludwig av Hannover: 1714 blir denne kung Georg I av Storbritannien och lägger därmed grunden till den 123 år långa personalunionen mellan Hannover och det brittiska kungariket. Georg I flyttar sin residens till London och regerar även kurfurstendömet därifrån – det hovberoende Hannover och trädgårdarna i Herrenhausen försummas och faller i en djup sömn. En omständighet som Herrenhausen har att tacka för sin barocka intakthet – eftersom andra barocka trädgårdar omformas i den då tidstypiska engelska landskapsstilen. Kurfursthuset (eller sedan 1814 även kungahuset) av Hannover regerar Storbritannien i personalunion i fem generationer, fram till 1837: Victoria, systerdotter till Vilhelm IV, drottning av Storbritannien, kan enligt den hannoverska arvsföljdslagen inte bli drottning av Hannover. I stället blir därför hennes farbror, hertigen av Cumberland, vid 66 års ålder kung av Hannover och hertig av Braunschweig-Lüneburg som Ernst August I – vilket innebär slutet på personalunionen.

Industrialisering, tillväxt och preussisk provinshuvudstad

Hannover var omkring 1825 Tysklands första stad med gaslyktor. Som kungarikets ledande arkitekt och stadsplanerare hade Georg Ludwig Friedrich Laves (1788–1864) ett avgörande inflytande på stadsutvecklingen i Hannover (Ernst-August-Platz, centralstationen, Georgsplatz, Königstraße, Waterlooplatz och -säule, operahuset, Wangenhaimpalais, Laveshaus m.fl.) – grunden läggs för dagens stadsbild med dess gatuaxlar. Med den första järnvägssträckan 1843 sätter industrialiseringen igång. Maskinfabriken Egestorff, senare Hanomag (Hannoversche Maschinenbau AG), tillverkar ånglok. 1866 störtas Welfenhaus och Hannover blir därmed preussisk provinshuvudstad. Hannover växer snabbt, blir en storstad, har redan 100 000 invånare 1873 och knappt 20 år senare redan dubbelt så många. Stora företag, såsom Continental-Cautchouc- und Gutta-Percha Compagnie (1871) eller Bahlsen (1897), bildas. Den mekaniska väveriet utvecklas 1885 till Europas största väveri med 3 000 anställda. 1924 rullar Tysklands första lilla bil av bandet hos Hanomag, Hanomag 2/10 PS, kallad ”Kommissbrot”. Under sekelskiftet sker många införlivningar, och behovet av skolor växer. Under Gründerzeit uppstår den tekniska högskolan i Welfenschloss och veterinärhögskolan.

Andra världskriget och efterkrigstiden

Med Hitlers utnämning till rikskansler (30 januari 1933) upphör Weimarrepubliken. I maj 1940 drabbas Hannover av de första luftangreppen, och ytterligare bombningar förstör produktionsanläggningar, bostadshus och kulturminnen (t.ex. Conti, Leinschloss, Marktkirche, operan och slottet Herrenhausen). Efter 88 luftangrepp är Hannover till över 50 % förstört, i stadskärnan är till och med över 90 % av byggnaderna drabbade. Hannover blir en brittisk ockupationszon. Efterkrigstiden i Hannover präglas av arbetskraftsbrist och tvångsarbetare, hungersnöd samt en förödande översvämning (1946). Den utbombade Aegidienkirche är ett minnesmärke från andra världskriget, och ur 2,5 miljoner kubikmeter spillror uppfördes i början av 50-talet läktarna till Niedersachsenstadion (idag HDI-Arena). I hallen i det nya rådhuset visar fyra modeller stadens utveckling – bland annat omfattningen av förstörelsen efter andra världskriget år 1945.

Ekonomiska miraklets tid

År 1946 blir Hannover huvudstad i den nybildade delstaten Niedersachsen. För att stimulera ekonomin invigs den första exportmässan i Hannover 1947. Under de följande åren blir denna mässa en symbol för det tyska ekonomiska underverket. Trängseln är enorm och allt fler utländska utställare deltar – som en logisk följd tas flygplatsen Hannover-Langenhagen i drift 1952. En unik ekonomisk expansion inleds, och vid Mittellandkanalen uppförs VW-fabriken i Stöcken, där VW-transportbilen tillverkas i mitten av 50-talet. Preussag AG (idag TUI) flyttar sitt huvudkontor till Niedersachsens huvudstad och utvecklas decennier senare till världens största turistkoncern. 1954 passerar Hannover gränsen på 500 000 invånare. Staden byggs ut enligt ett nytt koncept med flerfiliga vägar, snabbtrafikleder och rondeller anpassade för biltrafik. I stadskärnan utvecklas triangeln Steintor – Bahnhof – Kröpcke till ett centrum för detaljhandeln – och det första spadtaget för tunnelbanan tas (1965). Samma år invigs Medizinische Hochschule Hannover (MHH) med det som idag är Tysklands största transplantationscentrum. Ett år senare påbörjar staden återuppbyggnaden av den förstörda Großen Garten. I Hannovers ytterområden uppförs stora bostadsområden.

Hannover som plats för världsutställningar, mässor, evenemang och kongresser

Mässan i Hannover har genomgått en konsekvent utveckling vad gäller koncept, utbud och storlek; mässområdet – bestående av 26 hallar, fyra paviljonger och med cirka 466 100 m² hallyta samt 58 000 m² utomhusyta – är världens största. HANNOVER MESSE är internationellt ledande – flaggskeppet bland delstatshuvudstadens många mässformat. Deutsche Messe AG i Hannover intar en topplacering bland alla ledande mässföretag och arrangerar världsledande mässor inom en rad olika branscher. Cirka 18 miljoner besökare besöker världsutställningen Expo 2000 (med mottot ”Människa, natur och teknik – en ny värld växer fram”) under år 2000, för vilken mässområdet genomgår en omfattande ombyggnad. Parallellt med detta utvecklas staden alltmer till en efterfrågad plats för evenemang, konferenser och kongresser med attraktiva lokaler, såsom Convention Center, Expobahnhof, HCC, HDI-Arena eller Schloss Herrenhausen.

Pressbilder att ladda ner:

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: HMTG

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Delstatshuvudstaden Hannover

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: HMTG/Lars Gerhardts

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Delstatshuvudstaden Hannover

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Martin Kirchner/HMTG

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Martin Kirchner/HMTG

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Landeshauptstadt Hannover

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)

Upphovsrätt: Delstatshuvudstaden Hannover

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Huvudstaden Hannover

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: HMTG /Martin Kirchner