Pressmeddelande

Upplev Hannovers historia

Här hittar du pressmeddelanden om Hannovers historia.

Omvälvande tider – Hannovers historia

Hannover ur ett historiskt perspektiv — Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi) Upphovsrätt: Delstatshuvudstaden Hannover

Hannover omnämns för första gången i dokument år 1150 som marknadsorten ”Hanovere”. Den medeltida bosättningen ligger vid en översvämningssäker strand av floden Leine, i omedelbar närhet av en flodövergång och två viktiga, korsande långväga vägar. Tolkningen av namnet Hanovere som ”hög strand” är dock omtvistad. År 1241 beviljas Hannover stadsrättigheter av hertig Otto, sonson till den welfiske hertigen Henrik Lejonet. Samma år får medborgarna rätt att gemensamt utnyttja skogarna i Eilenriede, som idag med sina 640 hektar är Europas största stadsskog. Under 1300-talet uppförs stadsmuren med 34 försvarstorn, av vilka flera fortfarande finns bevarade (t.ex. Pferdeturm, Döhrener Turm, Lister Turm, Beginenturm). Även stadsportarna (t.ex. Steintor) och några gotiska kyrkor (Marktkirche, Kreuzkirche) byggs. Hannover upplever en första ekonomisk uppgång, ansluter sig till Hansan och har omkring 4 000 invånare.

Medborgarna i Hannover tenderar att ansluta sig till reformationsrörelsen – och vid en sammankomst på torget i juni 1533 svär de att stå på Martin Luthers sida. Stadsrådet försöker motverka denna utveckling, men medborgarnas vilja är starkare, vilket leder till att rådet flyr till det katolska Hildesheim. Hannover blir protestantiskt.

Blomstringstiden som residensstad, kurfurstendöme och Welfernas metropol

Mitt under trettioåriga kriget, år 1636, gör hertig Georg von Calenberg Hannover till residensstad för att återerövra de områden som han själv, i egenskap av general, erövrat åt huset Welf. Efter Georg von Calenberg regerar hans fyra söner i tur och ordning över furstendömet. Genom att ingå i furstendömet Calenberg förlorar staden visserligen vissa privilegier, men upplever samtidigt en unik blomstringstid: Så börjar Georgs tredje son, hertig Johann Friedrich av Braunschweig-Calenberg, år 1666 att anlägga den stora trädgården och slottet Herrenhausen som Welf-familjens sommarresidens. Han kallar en av 1600- och 1700-talets mest betydande filosofer till hovet: Gottfried Wilhelm Leibniz (1646–1716) utvecklar här sina banbrytande idéer. Hovrådet och bibliotekarien verkar från 1676 till 1714 som en vetenskaplig universalgeni i Hannover.

Georgs fjärde son Ernst August (1629–1698) blev kurfurste 1692 och gjorde hovet i Hannover till ett av de mest praktfulla i Tyskland. Hans hustru, kurfurstinnan Sophie av Pfalz, odlade det intellektuella och festliga hovlivet, och den stora trädgården blev hennes livsverk. Hon omformar den avgörande i nederländsk barockstil och utvidgar den avsevärt. Med kurfursttiteln etablerar sig Hannover politiskt i Tyskland – berömda personligheter från in- och utland gästar residensstaden, såsom Georg Friedrich Händel, som 1710 blir hovkapellmästare under Ernst Augusts son, kurfursten Georg Ludwig. Kurfursttiteln och Sophies arvsrätt till den engelska tronen (Sophies mor var den engelska prinsessan Elisabeth Stuart) öppnade för Hannover helt nya möjligheter att påverka Europas historia.

123 år av personalunion: Kungahuset i Hannover (1714–1837)

Kurfurstinnan Sophie, den utsedda tronföljaren, avlider 1714, och kort därefter även den brittiska drottningen Anna av Storbritannien – därmed övergår tronföljden enligt Act of Settlement till Sophies son, kurfursten Georg Ludwig av Hannover: 1714 blir denne kung av Storbritannien som Georg I och inleder därmed den 123 år långa personalunionen mellan Hannover och det brittiska kungariket. Georg I flyttar sin residens till London och regerar även kurfurstendömet därifrån – det hovberoende Hannover och trädgårdarna i Herrenhausen försummas och faller i en djup sömn. En omständighet som Herrenhausen har att tacka för sin barocka intakthet – eftersom andra barockträdgårdar omformas i den då tidstypiska engelska landskapsstilen. Kurfursthuset (eller, sedan 1814, även kungahuset) i Hannover regerar Storbritannien i personalunion i fem generationer, fram till 1837: Victoria, systerdotter till Vilhelm IV, drottning av Storbritannien, kan enligt den hannoverska arvsföljdslagen inte bli drottning av Hannover. I stället blir därför hennes farbror, hertigen av Cumberland, vid 66 års ålder kung av Hannover och hertig av Braunschweig-Lüneburg under namnet Ernst August I – vilket innebär slutet på personalunionen.

Industrialisering, tillväxt och preussisk provinshuvudstad

Hannover var omkring 1825 Tysklands första stad med gaslyktor. Som kungarikets ledande arkitekt och stadsplanerare hade Georg Ludwig Friedrich Laves (1788–1864) ett avgörande inflytande på stadsutvecklingen i Hannover (Ernst-August-Platz, centralstationen, Georgsplatz, Königstraße, Waterlooplatz och -säule, operahuset, Wangenhaimpalais, Laveshaus m.fl.) – grunden läggs för dagens stadsbild med dess gatuaxlar. Med den första järnvägslinjen 1843 sätts industrialiseringen i gång. Maskinfabriken Egestorff, senare Hanomag (Hannoversche Maschinenbau AG), tillverkar ånglok. 1866 störtas Welfenhaus och Hannover blir därmed preussisk provinshuvudstad. Hannover växer snabbt, blir en storstad och har redan 1873 100 000 invånare, knappt 20 år senare redan dubbelt så många. Stora företag, såsom Continental-Cautchouc- und Gutta-Percha Compagnie (1871) eller Bahlsen (1897), grundas. Den mekaniska väveriet utvecklas 1885 till Europas största väveri med 3 000 anställda. År 1924 rullar Tysklands första småbil av bandet hos Hanomag, Hanomag 2/10 PS, kallad ”Kommissbrot”. Vid sekelskiftet sker ett flertal sammanslagningar av kommuner, och behovet av skolor ökar. Under Gründerzeit-perioden uppförs den tekniska högskolan i Welfenschloss och veterinärhögskolan.

Andra världskriget och efterkrigstiden

Med Hitlers utnämning till rikskansler (30 januari 1933) upphör Weimarrepubliken. I maj 1940 sker de första luftangreppen mot Hannover, och ytterligare bombningar förstör produktionsanläggningar, bostadshus och kulturminnen (t.ex. Conti, Leinschloss, Marktkirche, operan, slottet Herrenhausen). Efter 88 luftangrepp är Hannover till över 50 % förstört; i stadskärnan är till och med över 90 % av byggnaderna drabbade. Hannover blir en brittisk ockupationszon. Efterkrigstiden i Hannover präglas av arbetskraftsbrist och tvångsarbetare, hungersnöd samt en förödande översvämning (1946). Den utbombade Aegidienkyrkan är ett minnesmärke från andra världskriget, och ur 2,5 miljoner kubikmeter spillror uppfördes i början av 50-talet läktarna till Niedersachsenstadion (idag HDI-Arena). I hallen i det nya rådhuset visar fyra modeller stadens utveckling – bland annat omfattningen av förstörelsen efter andra världskriget år 1945.

Ekonomiska miraklets tid

År 1946 blir Hannover huvudstad i den nybildade delstaten Niedersachsen. För att stimulera ekonomin invigs den första exportmässan i Hannover 1947. Under de följande åren blir denna mässa en symbol för det tyska ekonomiska underverket. Trängseln är enorm och allt fler utländska utställare deltar – som en logisk följd tas flygplatsen Hannover-Langenhagen i drift 1952. En unik ekonomisk expansion tar fart, och vid Mittellandkanalen uppförs VW-fabriken i Stöcken, där VW-transportbilen tillverkas i mitten av 50-talet. Preussag AG (idag TUI) flyttar sitt huvudkontor till Niedersachsens huvudstad och utvecklas årtionden senare till världens största turistkoncern. 1954 passerar Hannover gränsen på 500 000 invånare. Staden byggs ut enligt ett nytt koncept med flerfiliga vägar, snabbvägar och rondeller, anpassade för biltrafik. I stadskärnan utvecklas triangeln Steintor–Bahnhof–Kröpcke till ett centrum för detaljhandeln – och det första spadtaget för tunnelbanan tas (1965). Samma år invigs Medizinische Hochschule Hannover (MHH) med det som idag är Tysklands största transplantationscentrum. Ett år senare påbörjar staden återuppbyggnadsarbetet av den förstörda Großen Garten. I Hannovers ytterområden uppförs stora bostadsområden.

Hannover som plats för EXPO, mässor, evenemang och kongresser

Mässan i Hannover har konsekvent utvecklats vad gäller koncept, utbud och storlek; mässområdet – bestående av 26 hallar, fyra paviljonger och med cirka 466 100 m² hallyta samt 58 000 m² utomhusyta – är världens största. HANNOVER MESSE är internationellt ledande – flaggskeppet bland delstatshuvudstadens många mässformat. Deutsche Messe AG i Hannover intar en ledande position bland alla ledande mässföretag och anordnar världsledande branschmässor inom en rad olika branscher. Cirka 18 miljoner besökare besöker världsutställningen Expo 2000 (med mottot ”Människan, naturen och tekniken – en ny värld växer fram”) år 2000, för vilken mässområdet genomgår en omfattande ombyggnad. Samtidigt utvecklas staden alltmer till en efterfrågad plats för evenemang, möten och kongresser med attraktiva lokaler, såsom Convention Center, Expobahnhof, HCC, HDI-Arena eller slottet Herrenhausen.

Pressbilder att ladda ner:

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: HMTG

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Landeshauptstadt Hannover

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: HMTG/Lars Gerhardts

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Delstatshuvudstaden Hannover

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Martin Kirchner/HMTG

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Martin Kirchner/HMTG

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Delstatshuvudstaden Hannover

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)

Upphovsrätt: Delstatshuvudstaden Hannover

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: Delstatshuvudstaden Hannover

Nedladdning för redaktionellt bruk: Bild i tryckbar upplösning (300 dpi)
Upphovsrätt: HMTG / Martin Kirchner